Europas minoriteter - "En ödesfråga"

reportage | 2010-02-05

I Europa frodas främlingsfientliga tendenser och hatbrott mot romer ökar. Trakasserier och diskriminering är vardag för många av Europas minoritetsgrupper. Detta är några av de teman som i måndags diskuterades under ett seminarium i ABF-huset, i Stockholm. Representanter för svenska staten, internationella nätverk och romska grupper i Sverige medverkade.

Begränsad kunskap om diskrimineringslagar
Anna-Karin Lundin sitter i styrelsen för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA). I slutet av förra året släppte de rapporten EU-MIDIS (European Union Minorities and Discrimination Survey). Den handlar om minoriteter och flyktingar och tar upp flera ämnesområden: arbete, bostäder, utbildning och offentligt bemötande vid till exempel bankärenden eller sjukvårdsbesök.

  • Undersökningen visar att många minoritetsgrupper har upplevt diskriminering under det senaste året, till exempel romer i Tjeckien (64 procent) och somalier i Finland (54 procent). Många har också känt sig diskriminerade under den tid han eller hon har sökt arbete och även på arbetsplatsen, berättade Anna-Karin Lundin.

Rapporten visar också att barn som tillhör en minoritetsgrupp har erfarenhet av diskriminering från skolpersonal.

  • Därför är det viktigt att alla skolor inrättar mekanismer för att motarbeta detta, fortsatte Anna-Karin Lundin.

Hon redogjorde även för att det är få minoritetsgrupper som vet om att det finns diskrimineringslagar som skyddar dem och att få av dem anmäler ett brott. Det sistnämnda tror hon beror på att tilltron till polisen är liten. "Det händer ingenting när vi anmäler", är en vanlig uppfattning enligt Anna-Karin Lundin.

Två romska flickor i Tjeckien som går i en skola för endast romska barn.
Foto: Amnesty International.

"De suger näring ur den ekonomiska krisen"
Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, ser Europas och Sveriges hållning till minoriteter som en ödesfråga. Han anser att det långtgående skyddet av minoriteter som arbetades fram när FN bildades, var en av de saker de lyckades riktigt bra med. I dag finns Europarådets ramkonvention om nationella minoriteter och en EU-stadga om regionala- eller minoritetsspråk, vilken Sverige har ratificerat.

  • Dessa är de två mest betydande mekanismerna för att säkerställa rättsskyddet för minoriteterna i Europa, ansåg Thomas Hammarberg.

Tolv miljoner romer lever i dag i Europa och romer utgör majoriteten av Europas 700 000 människor utan medborgarskap. Men trots konventioner och bindande regler, pekar Thomas Hammarberg på en ökning av så kallade hate-speech av ledande politiker och hatbrott mot människor som är eller uppfattas som romer. Grunden till detta menar han ligger i fördomar mot romer och att det som istället behövs är högre tolerans mot minoriteter. Han tar också upp de högertendenser som i dag kan ses på flera håll i Europa och anser att andra partier måste ta ansvar och dra tydliga gränser när det gäller fobiska uttryck.

  • De suger näring ur den ekonomiska krisen och spelar på människors oro, sade Tomas Hammarberg om de främlingsfientliga grupperna.

Ett av de största problemen när det gäller minoriteters rättigheter, anser Hammarberg är den växande islamofobin.

  • En kris! sade han men påpekade att även romer och hbt-personer utsätts för långtgående kränkningar.

Han pekar på att en stor identitetsdebatt just nu förs i Frankrike men att det också finns frön till samma diskussion i Sverige. Debatten om huruvida det ska vara tillåtet att bära burka eller niqab på offentliga platser är inflammerad och långt mer komplicerad än att bara röra könsdiskriminering inom familjen. Han anser att andra motiv ligger bakom, att den istället bygger på en antimuslimsk hållning. Ett förbud mot burka på allmän plats kan få negativa konsekvenser, som att kvinnor kan komma att stanna mer i hemmet och till exempel avstå från sjukhusbesök, tror Hammarberg.

Alla minoriteter räknas inte som nationella och en sådan minoritet är till exempel hbt-personer. Trakasserier av polisen på caféer, andra mötesplatser och sammankomster är vardag för många människor som ”kommit ut ur garderoben”. Värst drabbade är i dag personer i före detta Sovjetunionen och exempelvis Turkiet. Thomas Hammarberg anser att okunskapen om transpersoner är ännu större och att myndigheter många gånger är oförstående. En person från Irland som genomgått könsbyte ville till exempel ändra sitt namn på födelseattesten, för att undvika problem med pass- och identitetshandlingar. Myndigheterna vägrade men efter flera år har nu EU-domstolen fattat ett beslut och givit personen rätt i frågan. Detta kan ses som en illustration av hur trögt det går att skydda transpersoners rättigheter, anser Thomas Hammarberg.

Etnisk minoritet och social problematik som fattigdom och arbetslöshet sammanfaller många gånger. Fattigdomsproblem leder till maktlöshet, vilket är problemets kärna, konstaterar Thomas Hammarberg.

Irka Cederberg och Thomas Hammarberg under den avslutande paneldebatten.

Höjda röster från Europas minoriteter
- Minoriteter i Europa finns överallt och gör sig allt mer hörda, sade Ingmar Karlsson, författare och tidigare ambassadör.

Han ser detta som en förändring. Ett exempel på detta är enligt Ingmar Karlsson att det finns tvåspråkiga väg- och informationsskyltar runt om i Europa, att många dialekter har blivit skriftspråk och att minoriteter har egna festivaler och flaggor. Han ger också exempel på minoriteters historia; till exempel sorbernas. De krävde att erkännas som en egen stat i NF (Nationernas Förbund) efter första världskriget. Majoriteten av dem bodde i Tyskland under nazismen och gick med i den tyska armén under andra världskriget. Vid Tysklands delning hamnade sorberna i Östtyskland och fick stort ekonomiskt stöd av DDR. Det var ett sätt att visa på pluralism, enligt Ingmar Karlsson. Men efter murens fall 1989 var skyddet inte lika omfattande och toleransen minskade ”Ut med sorberna!”, var slagordet som gällde.

Ingmar Karlsson ger exempel på minoriteter i Europa: friser (Tyskland, Nederländerna), rutener (Ukraina, Vitryssland), sorber (Tyskland), gagauzer (Moldavien, Ukraina), liver (Baltikum) och vepser (Karelska republiken, Ryssland).

"Ett europeiskt dilemma"
- Romerna har behandlats på ett skamligt sätt ända sedan de kom till Europa för 1 000 år sedan, konstaterade journalisten Irka Cederberg.

I sitt arbete som journalist har hon under många år skrivit om romernas historia och deras ställning i dagens samhälle.

  • Romernas situation är ett ”europeiskt dilemma”. Ingenstans i världen har romer behandlats så fruktansvärt illa som i Europa. Romer är den grupp i Europa som diskrimineras värst på bostads- och arbetsmarknaden, och ofta sätts romska barn i klasser för mindre begåvade barn. Även om många romer är välutbildade och arbetar som läkare eller advokater, har deras karriär många gånger skett på bekostnad av deras romska identitet, sade Irka Cederberg.

Precis som Thomas Hammarberg gör även Irka Cederberg seminariedeltagarna uppmärksamma på de högertendenser som växer fram i dagens Europa. En valfilm med budskapet att romer ska skickas bort och sköta sig själva, mediehets om romsk invasion inför EU-utvidgningen och främlingsfientliga partier i EU-parlamentet är bara några konkreta exempel hon tar upp.

Romer som tidigare bodde i den centrala delen av staden Miercurea Ciuc i Rumänien, tvångsvräktes och placerades av kommunen vid ett vattenreningsverk i utkanten av staden. Foto: Amnesty International.

Då romernas situation behandlas i EU-sammanhang blir resultatet ofta beslut om nya utredningar. Irka Cederberg ser det dock som positivt att de romska frågorna står på EU:s agenda. I april i år kommer en konferens att hållas i Spanien om romernas situation, och ett förslag om en bindande och överstatlig ramkonvention om romernas situation har kommit in från intresseorganisationer.

  • Hur länge ska det dröja innan man börjar samarbeta med romer och ger dem lika rättigheter? frågade sig Irka Cederberg.

  • Vi måste erkänna romerna som den största europeiska minoriteten. Det är vår skyldighet att lära känna den romska historien och att börja granska våra egna fördomar, fortsatte hon.

Delaktighet en förutsättning
Nina Rosita Florin är aktiv i frågor om romernas situation i Sverige. En av hennes viktigaste arbetsområden är hur man ska lyckas få romska barn att komma till skolan, något som hon ser som ett stort problem.

  • Ansvaret ligger både på skolan och familjen, alla måste hjälpas åt, ansåg hon.

Enligt Nina Rosita Florin kommer 80 procent av de romska barnen i Sverige inte till skolan. Ett faktum som betyder att lika många barn inte heller kommer att ha en grundskoleutbildning. Det viktigaste i arbetet med integration, skola och arbetsmarknad hävdar hon är delaktighet redan innan beslut fattas.

Särskilda rättigheter för Rysslands små minoriteter
Riksdagsledamoten Tone Tingsgård (S) är inne på liknande spår; hon ser en relativt stor tolerans gentemot minoriter. Hon har koncentrerat sig på minoritetsfrågor i före detta Sovjetunionen.

Tone Tingsgård är riksdagsledamot för Socialdemokraterna.

  • I dag finns det en 'kulturell självständighet'. Den ryska grundlagen innehåller flera artiklar som skyddar minoriteter och de deltar i det offentliga livet i till exempel tv, tidningar och radio. Små minoriteter har dessutom särskilda rättigheter. Dock är ryska det dominerande språket, berättade hon.

Men allt är inte bra.

  • Den positiva politiken mot minoriteter är betydligt sämre mot de minoriteter som inte har ett eget område. Romer har det till exempel mycket värre än nationella minoriteter, sade Tone Tingsgård.

Hon berättar också att president Dmitrij Medvedev och premiärminister Valdimir Putin delvis har ärvt en negativ hållning från Stalin. Vissa grupper upplevs som hotfulla, till exempel kaukasier. Och människor från Centralasien, romer, afrikaner och hbt-personer diskrimineras allt mer. Större minoritetsgrupper upplevs dock inte som hotfulla.

Text och Bild: Stina Thomsson och Malin Eriksson

Läs mer:
Czech Republic must eliminate second-rate education for Roma (Amnesty 13 Januari 2010)

FRA - European Union Agency for Fundamental Rights: EU-MIDIS

OSSE-nätverket

reportage | 2010-02-05