Rysslands ”inre utomlands” - spänningen ökar i norra Kaukasus

Norra Kaukasus nämns ofta i samma mening som våldsamma konflikter, försvinnanden och tortyr. Samtidigt investerar de ryska myndigheterna stora summor i regionen inför de olympiska spelen i Sotji 2014. Det är investeringar som inte kommer den konfliktdrabbade civilbefolkningen till godo. Och spänningen mellan lokalbefolkningen i norra Kaukasus och övriga Ryssland ökar stadigt.

• Norra Kaukasus har blivit ett ”inre utomlands”, det är som att det handlade om två separata territorier. Det ironiska är att syftet med det första tjetjenska kriget var att hålla Ryssland enat, men resultatet har blivit en alltmer ökande klyfta mellan övriga Ryssland och norra Kaukasus, säger Tanja Loksjina från Human Rights Watch.

Tanja Loksjina har tillsammans med ett 40-tal människorättsförsvarare som arbetar med norra Kaukasus kommit till en konferens i Stockholm arrangerad av Civil Rights Defenders och National Endowment for Democracy för att diskutera utvecklingen i regionen. Och det är en mörk bild som tonar fram:
- Det verkar som att den federala makten vill investera i regionen. Samtidigt kan man inte lösa upp den kaukasiska knuten med ekonomiska strategier. Jag är rädd att ytterligare 6-12 år av Putinstyre kommer att få Norra Kaukasus att explodera!, säger Tanja Loksjina.

Ivan Shavkhalov, Tanja Loksjina, Gregorij Shvedov (moderator) och Ivan Sukhov diskuterar utvecklingen i norra Kaukasus.

För många år till med Vladimir Putin vid makten är just vad det kan bli i Ryssland, sedan Putin meddelade att han kommer att ställa upp i presidentvalet i mars nästa år. Om man nu, som paneldeltagaren Israpil Shavkhalov, chefredaktör för tidskriften Dosh uttrycker det, ens kan kalla det för val:
- Vad vi ser i Ryssland kan inte kallas val, det är två personer som byter plats med varandra. Så fungerar det inte - antingen har man demokrati eller så har man det inte! Vi borde hitta på ett nytt ord för vad de här två clownerna håller på med.

Före presidentvalet stundar dock valet till det ryska parlamentet, duman, den 4 december. Konferensdeltagarna verkar vara överens om att valen inte kommer att vara fria och rättvisa och att det mesta redan är uppgjort på förhand. En som dock visar en viss optimism är Ivan Sukhov, Moscow News, som menar att dumavalen kan öppna upp för politiska manövrer.
- Det är en av de sista chanserna för Ryssland att få med norra Kaukasus på moderniseringståget som Ryssland försöker hinna med, säger Ivan Sukhov.

Tanja Loksjina ställer sig dock frågande till om Ryssland överhuvudtaget vill ha med sig norra Kaukasus på något tåg. Hon påpekar att ultranationalistiska organisationer som tidigare inte har lyckats få särskilt mycket uppmärksamhet nu har fått nya anhängare tack vare kampanjer som ”Sluta mata Kaukasus”, där man motsätter sig investeringar i regionen.

Tanja Loksjina, Human Rights Watch och Gregorij Shvedov, Caucasian Knot.

Enligt Tanja Loksjina visar också opinionsundersökningar hur de som för tio år sedan frågade sig hur man bäst skulle kunna få Kaukasus att stanna kvar i federationen Ryssland nu frågar sig hur man bäst kan bli av med området. Hon framhåller att Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov i princip åtnjuter självstyre finansierat av den federala budgeten:
- Kadyrov kan göra precis vad han vill, han styr Tjetjenien som sitt eget lilla kungadöme. Folk ute i byarna i Ryssland ser på TV hur Ramzan Kadyrov firar storslagna födelsedagar och det gör folk förbannade!

Ramzan Kadyrov besitter nu inte bara ekonomiska tillgångar. Han har också, som enda delrepubliksledare i federationen, de facto monopol över säkerhetsapparaten i Tjetjenien. Ett monopol som har lett till att ”försvinnanden” och tortyr används rutinmässigt om någon misstänks ha haft det minsta att göra med någon av rebellgrupperna.
- Den här bristfälliga politiken för att stoppa rebellerna har istället spelat dem i händerna - det gör det lättare för rebellerna att rekrytera, säger Tanja Loksjina.

Också människorättsförsvarare har drabbats hårt av Kadyrovs politik. Ett av de mest kända fallen är Natalja Estemirova, som arbetade med att utreda övergrepp mot civilbefolkningen i Tjetjenien för människorättsorganisationen Memorial. Estemirova kidnappades utanför sitt hem i Groznyj i juli 2009 och hittades senare samma dag mördad i grannrepubliken Ingusjien.

Tatjana Kasatkina, som arbetar för Memorial från Moskva, berättar för Amnesty Press hur rädslan att gå ett liknande öde som Estemirova till mötes har minskat organisationens möjlighet att kommunicera med representanter för det tjetjenska civilsamhället.
- I Tjetjenien finns många bra människor och organisationer. I början av kriget trodde vi att det hade skapats ett starkt civilsamhälle, och vi tänkte att ”även om det faller en järnridå mellan Ryssland och Tjetjenien så kommer vi ändå kunna prata med våra vänner där”. Men nu är civilsamhället undertryckt och människor vågar inte träffa oss på plats i Tjetjenien, säger Tatjana Kasatkina.

Tatjana Kasatkina berättar om rädslan människorättsförsvarare upplever i Tjetjenien.

Tatjana Kasatkina berättar att många som tidigare arbetade med mänskliga rättigheter på grund av rädsla har gått över till att arbeta med sociala frågor istället:
- Och jag kan förstå dem, de har sina familjer att tänka på. Hur situationen blir i framtiden är väldigt svårt att svara på, men så länge Kadyrov sitter vid makten är det omöjligt för folk att höja sina röster.

Tjetjenien är den republik som har fått mest uppmärksamhet i norra Kaukasus, men den del av regionen som nu har blivit den mest våldsamma i området är Dagestan, som enligt BBC News är Europas farligaste plats.
- Dagestan har blivit Rysslands nya allvarliga oroshärd. Rebellattackerna har ökat väldigt mycket i området under det senaste året, säger Tanja Lokshina.

Svetlana Isaeva, grundare till organisationen Dagestans Mödrar, beskriver situationen i Dagestan som ”ett inbördeskrig utan krigsförklaring”:
- Det sprängs varje dag och civila dör.

Svetlana Isaeva har på ett djupt personligt plan upplevt konfliktens konsekvenser. Med tårar i ögonen berättar hon för Amnesty Press om den där dagen för snart fem år sedan då hennes då 25-årige son kidnappades. Sedan dess har hon inte hört någonting om hans öde:
- Men jag lever på hoppet om att min son lever.

Svetlana Isaevas son är "försunnen" sedan fem år tillbaka.

Svetlana Isaevas son var bekant med en ung man som hade mördat en polis och sedan gått under jorden och anslutit sig till rebellerna - i norra Kaukasus mer känt som ”att gå till skogs”. Just anledningen till att unga går till skogs var ett ämne som diskuterades flitigt av konferensdeltagarna.
- Det handlar om den förnedring som de unga känner när de inte kan skydda sina familjer, menar Tanja Loksjina.

Enligt en undersökning gjord av Israpil Shavkhalovs tidning Dosh tror omkring hälften av lokalbefolkningen i Dagestan att deras landsmän går till skogs för att rädda sina egna liv alternativt hämnas för en släktings död. Cirka 30 procent tror att det handlar om religiös övertygelse, medan 20 procent anser att det handlar om den höga arbetslösheten och oförmågan att tjäna sitt levebröd på ett lagligt sätt.

Israpil Shavkhalovs är chefredaktör för tidningen Dosh("Ord") som 2010 fick Reportrar Utan Gränsers Press Freedom Prize för sina reportage om situationen i norra Kaukasus.

Oavsett anledning är det ett faktum att konflikterna i norra Kaukasus befinner sig långt ifrån en hållbar lösning. Tobias Thyberg från svenska UD sammanfattar sina intryck efter ett besök i regionen med orden: straffrihet, fattigdom och korruption. Tobias Thyberg vill också mana till större engagemang från Sveriges och EU:s sida:
- Vi måste göra det klart att mänskliga rättigheter inte bara är en ensak för Ryssland. Vad som händer i norra Kaukasus påverkar oss! Asylsökande från regionen kommer till Sverige, vilket finansieras av svenska skattebetalare. Och snart skickar vi våra idrottsmän till OS i Sotji - då måste vi ha en säker miljö!

Svetlana Isaeva har dock svårt att se något ljus i tunneln:
- Konflikten har gått så långt nu, med många offer på båda sidor. Dessutom kommer det inte finnas någon politisk vilja till att lösa konflikten så länge som några mäktiga personer tjänar på den.

Text: Vera Häggblom
Bild: Josefine Nilsman

Läs mer:

Undersökningen av tidningen Dosh (Caucasian Knot 31 oktober 2011)

Dagestan – the most dangerous place in Europe (BBC News, 24 november 2011)

Norra Kaukasus i Amnesty Press

”Vi är ärligt talat ganska trötta på begravningar” (5 november 2009)